Modelbehaviour, St:Tropez


Vi samlas i gryningen på en parkeringsplats utanför en tennis-arena i Milano.
2 veckor tidigare har jag förlorat med 6-0 6-0 i en tennismatch mot en Kroat som lekt med mig fram och tillbaka på banan till jag i ren frustration slår av mitt racket mot en stolpe.
Jag skymtar mitt trasiga racket i en sopkorg när jag nu denna morgon tittar in genom staketet.

Vi ska ta en dryga 8-timmars bussresa till St. Tropez där jag är bokad för en modevisning för märket North Sails.

Vi är ett gäng på 15 killar och 20 tjejer som skumpar fram mot den franska gränsen.
Produktionsledaren frågar om alla har sina pass med sig och modellen brevid garvar högt och säger:
-Varför skulle vi behöva passet? Vi åker ju buss!
Han förklarar sedan för mig att man självklart bara behöver pass när man flyger.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, utan låtsas somna.

Väl framme repar vi, provar kläderna och ligger och bättrar på solbrännan under den långa väntan på start.

Det är extremt varmt och vi är ett gäng som öser i oss vätska från gratis-buffén.

Visningen är på stranden idylliskt inramat med medelhavet som bakgrund.

One minute to start, get in line ropar koreografen.
Jag, Andrew och Joseph inser att vi är galet kissnödiga och springer bakom ett mörkt skynke och ställer oss och kissar.

Helt plötsligt börjar musiken dunka och strålkastare tänds och den kändis-täta publiken får se tre skuggor av killar som står och kissar bakom ett stort vitt skynke med North Sails logga på.

Efteråt får hela gruppen en utskällning, men vi erkänner inte att det var vi då de endast sett skuggorna av oss.

Koreografen går omkring, skakar på huvudet och fnyser ordet modelbehaviour, modelbehaviour om och om igen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *